5 Februari

Ibland känns det som att man bara inte fattar någonting...
Vi har religion idag precis hela dagen, och man får sådana konstiga tankar här i världen.... Vi fick en fråga där man skulle besvara att om man ser gud/jesus i varje människa, hur skulle man då göra för att få mer godhet och mer ickevåld i samhället..? Typ.
Jag är ju inte det minsta troende, så det får mig att tänka.. det jag ser i andra människor, eller försöker se iallafall, är glädje, positivitet och hopp. Det är ju inte alla som har det tyvärr men man kan ju göra det bästa av situationen... eller hur?
Jag känner mig grymt positiv. Bra dagar är påväg.. En mycket god vän till mig som har haft det svårt och instängt i många år, får kanske komma "ut" i helgen. Jag är så jävla glad. Hon och jag kan prata om allt, och vi har så mycket minnen tillsammans.. hon och hennes familj har ställt upp så mycket för mig genom åren, och de var med mig när mamma levde, och på mammas begravning, och de påminner mig alla om goda tider. Jag älskar henne så mycket och jag har försökt hjälpa.. men min röst i denna värld är inte så stor som man tror. Jag har inte kunnat hjälpa dem, men jag har kunnat ge dem kärlek och trogen vänskap.. och snart, snart, efter flera års väntan kommer svaret!
Ja, det är en invandrarfamilj, som har hamnat snett för detta jävla land vi bor i är totalt cp! Alla är inte som folk tänker sin invandrare... som stjäl, slåss, mördar, stökar till, kaxar.. vi svenskar är minst likadana... vi är inte ett dugg bättre än dom. Men jag ska säga att den här familjen är bättre än många familjer jag har sett, som dessutom är ursvenskar. Jag hoppas nu av hela mitt hjärta att det inte ska bli problem den här gången! Jag ställer upp för er. det vet ni. <3>

En annan helt otrolig sak, är att jag faktiskt går och blir 20 den här veckan.. om bara fyra dagar tillochmed. Mitt liv som ung tonåring är slut.. en konstig framtid av vuxensysslor väntar. Spännande, läskigt, men kul. Ingen vet vad som väntar. Framtiden är bara ett töcken i dimman just nu, men jag har lite planer på vad jag ska göra och inte göra. Jag menar.. bara för ett par år sedan visste jag inte att jag skulle gå här i en folkhögskola.. och sedan söka till högskolan och utbilda mig till lärare.. det är verkligen vad jag vill. Jag vet och jag tror att jag kommer klara det! det är bara att, som sagt, tänka positivt och inte ge upp!
Snart är man inte socbarn heller. Då får jag klara mig ännu mer ensam i vuxenvärlden när det gäller hyror, räkningar, skulder.. ditt och datt. Men det är bara att ta tag i.... Lär man sig inte så kommer man ingen vart här i livet. Det har jag lärt mig.

Jag har haft många motgångar och många dåliga år i livet.. men det ljusnar bara mer och mer. Jag börjar få ordning på pusslet nu!

Jag har bara tänkt och tänkt och tänkt precis hela dagen.. på allt eller inget om man säger så. På vänner, på min underbara pojkvän, på min mamma.. på min pappa... allt är ett virrvarr!
Min Kalle är mitt ljus i livet. min glädje, min kärlek, mitt hjärta.. mitt ALLT! Jag älskar honom så mmycket och han får mig att le, dansa, hoppa, skutta... ATt ha honom vid min sida är det vackraste jag vet. Han är.. så unik, betydelsefull, underbar! Varenda dag med honom är ett nytt underbart äventyr, och varje dag som kommer blir till nya äventyr det med. Så vill jag att det ska vara - för alltid! Jag älskar honom så mycket! <3>

Snart är det vår.. värmen och solen kikar fram och alla på gatorna går leende runt i tunna sommarkläder... det är någonting jag längtar efter. Jag är så trött på detta snöiga, slaskiga skitväder.. regn, snö, vattenpölar.. kyla, is.. AARGH! Jag hatar vintern, en sån jävla tråkig årstid.. Men den finns ju till bara för att vi ska kunna längta till sommaren. eller hur? :D hehe.
Men snart är den här. Och det, go vänner. Blir en underbar sommar. Jag känner det på mig!!

Nu ser jag här på klockan att nästa religions - lektion börjar så i gotta get going...
Men jag skriver säkerligen snart igen.

Morsning korsning!!